Säsongspremiär för Dyllenrundan

En längre Dyllenrunda

Såg i går på skidspårskartan att Anders i Västerbäcken spårat Dyllenrundan. Så i dag tog jag mig en testrunda i ganska kallt väder. Det var cirka 14 grader kallt när jag åkte ut, men endast 12 när jag kom hem.

Åkte medurs, vilken är att rekommendera för backarna utför Dyllen är knepiga, speciellt när man är lite ovan så här i början på säsongen. Tycker speciellt nedförsbackarna ned mot Storsätern/Ollarsliden är knixiga och svåra, men det går även undan i nedförbackarna mot Valdalsbygget. Men de sistnämna är dock lättare om man vågar stå kvar i spåret och bara följer med i svängarna…

Tyvärr hade jag ingen kamera med mig, då jag prioriterade en extra mössa och handskar ifall det skulle blir kallare, något norska YR spått. (Fast de ligger många grader fel just nu). Oerhört vackert i det halvklara vädret, med ömsom mörka eller solbelysta moln och fjäll.

Spåret var mycket bra och jag var först att åka i det för jag såg inga spår efter skidor eller stavar. Bara djurspår, inklusive spår efter en järv. På södra sidan av Elgåvägen var spåren hårdare, medans de på den norra sidan var något mjukare och jag sjönk ned en aning här och där. Det är mera öppet här och mera snö och det tar säkert några dagar innan snön är tillplattad på alla ställen. Stavfästet var bra runt hela rundan. Kunde dock inte åka ned Olåleden mot Storsätern/Ollarsliden eftersom det spåret ännu bara är grundpreparerat. Åkte istället ned och över Grövlan och kom till vägövergången vid myren nedanför Grövelfjäll och åkte sedan hem mot Storsätern och Ollarsliden via skidbron vid Storsätra. 15.94 km blev det enligt min cykeldator med GPS (Garmin Edge 800) som fungerar utmärkt även till skidåkning och vandringar. Knäpper bara på den och lägger den i fickan!