Tolvan – en klassiker

I dag blev det ”tolvan” som gubbarna brukade säga när man var pojk. Från Ollarsliden, upp till Krokodilen och Lövknuln, vidare över Elgåvägen och sedan till Valdalsbygget. Därefter upp till Dyllen och sedan nedförsbackarna ned mot Västsätern och Ollarsliden. 11.8 km blev det enligt min GPS, så ”gubbarna” hade rätt då de kallade rundan för tolvan.

Spåren var dragna med skoter och var mycket bra på nästan alla ställen. På några ställen var bärigheten lite sämre och en tungviktare som mig fick det då tungt då skidorna sjönk ned en aning så att fästet släpade i. Man kan ta den utmaningen på rätt sätt och göra som Sixten, nämligen att ”blåköra” och ta det som bra träning. Skulle dock bärigheten var så under hela rundan, så skulle det inte vara kul. Nu var det mer än utmaning på de korta sträckorna det tog emot…

Tyvärr hade jag ingen kamera med mig. Det var oerhört vackert att åka mot en lågt stående sol och snökristallerna gnistrade som diamanter. Förmiddagens kalla vind hade också avtagit och när jag åkte var det nästan lugnt och cirka 10 till 11 grader kallt.