En vandring till Sushöjda

Kunde inte låta bli att släppa allt med datorer och istället passa på att ta ledigt och njuta av det vackra vädret! Det blev en vandring från Kåtorna upp och runt Sushöjda. Helt otroligt att man den 9 november kan toppbestiga 1252 meter och inte träffa på någon snö mer än i några raviner!

Från Kåtorna gick jag upp stigen och följde sedan bäcken i ravinen mellan Rundhogna och Store Lifjellet. En bit upp tog jag den högra stigen och lämnade bäcken och följde sedan stigen hela vägen till Sushöjdas nordliga sida där man sedan lätt kommer upp. Sushöjda har en konstig topp för den är stor, slät och inte alls så stening som många andra höga toppar i området. Från toppen ser man bland annat följande toppar: Storslåga, Elgåhogna, Store Svuke, Rönsjöruten, Sylfjellet, Gröthogna, Digerhogna, Salsfjället, Långfjället, Storvätteshågna, Store Lifjellet, Städjan och Sölen.

Jag gick ned på Sushöjdas sydvästra sida och det rekommenderar jag inte till de som har problem med knän eller är svaga i benen, men själv ville jag utforska den delen lite grand. Det är bättre att gå ned i svackan mellan Sushöjdas två toppar och gå ned mot Rundhogna och sedan ta stigen därifrån.

Min vandring var dryga 10 km lång och tog 3 timmar och 15 minuter.

[fgallery id=8 w=709 h=550 t=0 title=”Sushöjda2011″]

Det här inlägget postades i Vandring och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

5 kommentarer till En vandring till Sushöjda

  1. avatar Agneta i 2:an skriver:

    Det där såg helt underbart ut. Vilken härlig tur du gjorde. Det är verkligen så man längtar upp till Grövel.

  2. avatar Per Johansson skriver:

    Tierp 111112

    Hej!

    I början av augusti gick min fru och jag ungefär samma tur som du. Vägen upp i bäckravinen var bitvis mycket vacker och hela turen en av de bättre vi gjort i ”Grövelsjöfjällen. Det var roligt att åt olika håll kunna överblicka de fjäll där vi gjort turer.
    När vi skulle lämna bilen stod det en kille med cykel på vägen och pratade med någon som parkerat sin bil vid kåtan. Jag minns att jag funderade om det kunde vara du!?
    Det var ju lite stenigt neröver innan vi nådde leden men ändå roligt att kunna gå runt.
    Jag förstår inte riktigt hur du menar att man kan gå ner. Jag minns bara en topp.
    Det var mycket trevligt att se dina fina bilder. Roligt med spettet som står där vid röset!
    Otroligt att du kunde gå den turen nu! Ha det så bra! Mvh Per Johansson

    • avatar pastis skriver:

      Hej! Det finns en svacka och en liten höjd söderut från Sushöjdas topp, det än den jag menar. Kunde säkert varit jag på cykeln, du skulle ha frågat! 🙂

      Håller med om att att den södra leden tillbaka till Kåtorna är är stenig och blöt och inte alls rolig, speciellt inte om man gått den 100 gånger… Det är trevligare att gå tillbaka ungefär samma led man gick uppför. Man kan ju gå på olika sidor om bäcken i ravinen och på så vis få lite omväxling.

      • avatar Per Johansson skriver:

        Hej!
        Jag har tittat på kartan och tror att du menar att man kan gå ned i svackan mot den lilla tjärnen!? Stämmer det?
        Har du gått bäckravinen som börjar ovanför Rundhögda ner till leden? Det vore ett alternativ om det inte är för stenigt.
        Härlig vy mot ”Båthusmassivet”! Det är vår favorittur…än så länge.

        Mvh Per

        • avatar pastis skriver:

          Ja, just den svackan mot tjärnen tror jag går bra att gå. Har inte testat själv. Att gå bäckravinen mellan Rundhogna och Sushöjda ned till T-leden går utmärkt. Har gjort det många gånger, utmärkt att t.ex. gå runt hela Rundhogna så. Dock tycker jag att T-leden nedanför är trist att gå mot Kåtorna. Har gått den för många gånger och tycker det bara är sten, blött och transportsträcka.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *